Små hemskheter i vardagen.

• När man får "den där" blicken när man åker bil och man råkar köra förbi lite "för snabbt" eller svänger ut när den andra hade tänkt köra först eller om man kommer lite för nära. "Den där blicken" som säger att man minsann är en dålig bilförare och borde dö.
• Folk som går liiiite för nära när man står o röker och det är jättesvårt att inte bränna dom. 
• De som suckar när man gör bort sig som t.ex. tappar några varor i kön och det tar längre tid för dom o betala eller om man inte hittar de där småpengarna eller glömmer koden till sitt bankomatkort. 
• Föräldrar som tittar argt på mig när jag går förbi och röker fast de står 20 meter bort. 
• Idioter som går över övergångsställen utan att titta sig omkring först. 
• Mammor med FETA STORA barnvagnar och ockuperar en hel gång i en affär eller liknande och vägrar flytta på sig fast man står där o väntar och lite diskret harklar sig eller liknande. 
• En folkskara på 6 personer som går som en bred rad på gatan och sen vägrar flytta sig så man måste gå emellan 2 utav dom och man känner sig galet utsatt och dessutom går de så nära så man knappt får plats och måste säga "ursäkta" när man stöter emot dom fast man egentligen vill ge dom en rak höger.
• Särstavning och stavfel som inte beror på dyslexi. Vissa stavfel är inte okej, du är en vuxen människa. Det värsta jag vet är folk som skriver ett namn såhär: jonna Bengtsson eller Lina och pär. Om du nu ska skriva med stor bokstav så gör det på båda delarna eller inte alls :@ *sprängs*
• Hundägare som inte har sina hundar kopplade trots att man måste på offentliga platser och låter sin ilskna lilla horhund skälla eller sniffa en mellan benen och sen bara skratta o typ "vilken buse" eller ännu värre bara inte bry sig alls utan ba ropa hundens fittiga namn som "brynolf" eller något annat och ber inte ens om ursäkt. 
• Folk som skriker i stan alltså riktiga skrik så det låter som om någon blir mördad och ba skrattar och "MEN GÖRAN DÅ KITTLAS INTE DIN SÖTNOWS :3" eller liknande. 
• 2 eller 3 personer som sätter sig vid ett bord i ett fik eller liknande med åtta platser fast det finns andra bord lediga och sen inte flyttar på sig när det kommer in en grupp på 8 personer utan bara sitter kvar medan 8 personers gruppen får dela upp sig på 2 st 4 plats-bord.
• Folk som BARA köper kaffe på McDonalds eller ännu värre: en liten cola. En fucking burk innehåller mer cola och kostar dessutom mindre och det är INTE fancy att gå runt med en fjuttig donkenmugg.

-------------------------------------------------------------------------------

Känner du dig träffad av detta inlägget? Läs här innan du bestämmer dig för att bli sur på mig eller bli ledsen.  

Med inspiration av en flashbacktråd.

https://www.flashback.org/t2027483
"Jag hatar äckliga estet/fotografer som tror de är något när de går typ 2:an på gymnasiet.
1, De tror de är annorlunda men alla ser fan likadana ut, de säger exakt samma saker, alla runkar till sossepropaganda och slörpar rödvin, fastän de inte gillar det. De har alla exakt samma over-size ylletröja, exalt samma glasögon och exakt samma skor.
2, Alla reser alltid till samma ställen, Prag, London, Berlin och Paris...
3, Deras facebook är 100% överarbetad med massa bilder där de sitter i dunkla rum med en flaska rödvin.
Givna bilder är också, en extrem närbild, en bild när de gråter, en bild när de dricker eko-te/äckligt new age kaffe, dryga bilder på djur, dryga bilder på alla deras familjemedlemmar i konstigt ljus och bildbearbetning, flera bilder med bildtext som visar hur äckligt PK de är och hur äckligt vänster de är.
4, De kör sönder ord som åååh, kärlek, "fina människor", underbart.... osv....
5, De tror de är något om de har köpt något udda att äta, typ "#valnötter #vin #ost #mys #paris.
6, Dessa äckliga människor kan i mening bara gå och dö!!!!

Diskussion; Har ni mycket erfarenhet av dessa samhällets avskum? Vad tycker ni om dessa människor?"

Jag kan inte göra annat än o hålla med. Jag och min syster satt och skrattade ihjäl oss när vi läste tråden och höll med om i princip ALLT! Den är så klockren, så rakt på!
Andra helt underbart roliga svar:

"Glöm inte deras obligatoriska bild tagen på sina Converse-skor med sin 18-55 på max vidvinkel."
"Glömde nästan obligatoriska cigg-bilder, det är ju asnice att röka speciellt om man får fotografera ciggpaketet på en utsliten träbänk, i morgonljus. GAAAAAH dööööööö"
"Och man får ju inte glömma att alla dessa tjejer har exakt samma frisyrer och smink, dvs lite 50-tal med rött illa applicerat läppstift och eyeliner med den klassiska kråkvingen..."

"Hatar de också med hela mitt hjärta Såg tre snorungar på pendeln igår, en började snacka om någon rysk bok och ena snorungen säger "höhö var i biblioteket igår och skulle låna brott och straff men den fanns inte" Så klart hade en av smutsen en röd mössa som inte täckte öronen, helt sjukt. "
"Tycker en annan äcklig grej är trenden läppiercingar (helst snakebite såklart) kombinerat med någon jävla hatt och rött läppstift. Färgat hår och "systemkamera" från elgiganten. Gärna posébilder i en spegel, och som någon nämnt innan, en hel drös av hashtags.
Killar som kollar rakt in i kameran framifrån och ser jääääätteseriösa ut, med ett nice instafilter.
Vem köper glasögon UTAN styrka? Estetarna.
På många håll sett färggranna tröjor, scarves och hörlurar på många pojkar. Ser inte ut att ha duschat på flera dagar och långt flottigt krusigt hår. Charmigt, tycker en del brudar. Usch"

Alltså xD JA jag håller med! Jag tycker det är så fult, så falskt, så opersonligt och äckligt. Och ALLA har någon gång stött på dessa avskum och det värsta är faktiskt är de oftast är helt hatiska trots att de hyllar "frispråkighet, död åt rasism, alla är lika mycket värda förutom de rika" osv mot såna som inte är likadana. Jag har flera gånger stött på elaka "estetare" som pratat med mig som om jag vore ett jävla barn för jag inte bryr mig ett jävla piss om politik eller inte dricker kaffe. AMEH förlåt då? Är jag mindre värd och mindre intelligent för det? Tydligen enligt dessa kräk med oplockade ögonbryn och tuperat hår. Det värsta var på en fest när jag sa "nej jag bryr mig inte om politik" och fick svaret "hehe men du växer nog också upp någon dag lilla du :)" och jag ville bara smälla till horans utstående tänder så de såg normala ut. Om du nu håller med om att ALLA ÄR LIKA MYCKET VÄRDA, alla horor ska med osv så kan du väl mena alla och inte "alla som är som jag"? Idiot.

"Ja fyfan, vet inte ens var man ska börja med dessa människor. Bland de vidrigaste människorna jag känner tillhör denna subkultur. De tror att de är så jävla annorlunda och godhjärtade. Resor till Berlin, indiemusik, fula frisyrer, second hand-kläder, PK-åsikter, osv. är typiska tecken.
Har träffar många s.k. estetare i mina dagar då jag själv sysslar med musik, fyfan.
Någon nämnde de här med att de inte har några invandrarkompisar, och om de är invandrare så är de Gonzales-invandraren och inte förortstuggarna, vilket stämmer så jävla bra.
"Ååååh jag är så föör invandring och allting godhjärtat!". Hm, ja det är väl lätt att säga när du bor på söder och aldrig umgås med invandrare. Skulle vara kul om de öppnade en flyktingförläggning på Bondegatan och se hur åsikterna förändras.
"Jag är inte rasist, men..." är en annan tongång som jag märker av hos dess människor. Riktiga smygrasister som är riktigt vidriga..."
"sommarbilder: fötter i sand
höstbilder: närbilder på löv"
"Är det här samma idioter som går runt med moppe-mustasch, rosa chinos, uppkavlad sotarmössa och nån smal jävla cykel med vit kedja och inga bromsar?
Fan vad jag hatar dom. Nån jävla tatuering på en sjöman ska de ha också."
"Du glömde obligatoriska "soppkvällar" i mörka källare där esteter äter hemlagade soppor och lyssnar på Lars Winnerbäck"

För er som orkade läsa hela inlägget: jag älskar er. 

-------------------------------------------------------------------------------

Känner du dig träffad av detta inlägget? Läs här innan du bestämmer dig för att bli sur på mig eller bli ledsen.

Gamaahhhguuurls.

Så ämnet just idag är: gamer girls. Och inte bara det utan hela den här "nya" grejen med tjejer som spelar videospel och datorspel and so on.

Idag är det tydligen jättehett att vara tjej och spelnörd på samma gång. Alltså... jättehett. Det cirkulerar bilder på nördtjejer och hur de ser ut/hur man tror att de ser ut blablabla. Plötsligt var alla nördar! Alla spelade xbox och "ÅHHHEE NOSTALGI" med pokemon och zelda och de spelade plötsligt LoL och allt annat sånt där skräp (WoW är inte skräp) och killarna var i extaaaz. Tydligen var det så att alla dessa tjejer hade en barndom full av videospel och super mario och nintendo och ba "WEEEEH jag är en sån gamaah guuuurrrrl!" *suck* Till slut blev det så illa att eftersom "alla tjejer var nördar" så förväntade sig killar att alla tjejer faktiskt var det. Tjejer började gå runt med tvspelsmotiv på tshirtar, köpte pikachu gosedjur och la upp bilder på sig själva hållandes en xbox kontroll. Bitch, stop yo shit. 

Så... jaha. Nu är det tydligen så att icke-spelande tjejer inte är heta och hela den här kalabaliken gjorde att NU SKA MINSANN ALLA SPELA och vara "nerds" och det blev en trend. Jag slår vad om att hälften av alla tjejerna faktiskt inte är nerds utan bara låtsas för att vara hipp och eftertraktade och det förvånar mig fan inte. Så fort folk får veta att jag spelar WoW så är de typ "AAMAGAHGD you r gamah gurl yes?" och jag typ "eh nej." Jag har ALDRIG spelat playstation förutom EN gång hemma hos Malin 2008 då jag spelade i typ 5 minuter. Jag har ALDRIG spelat xbox förutom en gång med Hampus 2010 och då gick det åt helvete. Jag har spelat nintendo 1-2 gånger. Jag har ALDRIG spelat gameboy eller liknande. Du förstår när jag var liten så kollade jag på My little pony och lekte Spice Girls med mina vänner och vi var utomhus hela dagarna. Våran familj ägde en VHS och det var det, min lillebror hade väl något gameboy ett tag och han har skifflat runt med playstation, xbox osv men det var aldrig en stor grej för jag och Emma spelade aldrig. Jag har inte spelat WoW sen jag var liten vilket alla tror utan jag har inte ens spelat i ett år för jag började spela när jag blev tillsammans med Crippe. Jag är inte amatör men jag är heller inte proffs, så fort folk börjar prata med WoW med mig blir jag oftast helt nollställd ba "va?" och jag spelar hunter, aldrig pvp och är inte högre än level 79. 

Varför är det inte okej att bara vara tjej? Alltså jag blir så kokande arg på dessa jävla speltjejer med deras jävla "åh Link<3" och roliga skämt om deras jävla horspel. Alltså okej, det finns faktiskt riktiga speltjejer - som min kompis Mimmi. Hon spelar ofta men skyltar inte med det och om hon hade skyltat med det hade jag tyckt det var okej för hon spelar ju faktiskt på riktigt. Men jag hatar att det blivit en trend och att det är attraktivt och att man inte duger såvida man inte spelar. Plötsligt så var alla ute efter en gamer girl och annat duger inte. Har ens alla killar spelat? Många killar jag kände när jag var liten sprang ut till skogen och lekte krig och slogs med pinnar eller spelade fotboll och jag joinade gärna dom och det var verkligen inte många som hade tvspel. Det var dyrt då och min familj hade INTE råd med såna snobbgrejer och det var helt okej, jag hade en awesome barndom faktiskt.Visst jag hade väl något ynka pokemonkort men hur jävla tråkigt var inte det egentligen? Jag kollade på Pokemon serien på svenska och tyckte det var awesome men jag var inte såååå inne i det.

Seriöst, stop it, snälla, ni gör mig så förbannad! Jag hatar er med en brinnande vrede och ni är såna wannabes och till er killar som tycker gamer girls är heta: LÄGG AV för visst vissa är kanske det men det är bara en jävla trend och ni borde tycka om "vanliga" tjejer också. Jag mår till och med fan dåligt ibland för jag inte är en speltjej och därför inte duger till. Seriöst. Dö i en eld.

Btw bilder som dom här <- om girl gamers är bland det värsta jag vet. "what I actually do" ja allstå egentligen så gör du ingenting för du bara låtsas och läser på wikipedia.

 -------------------------------------------------------------------------------

Känner du dig träffad av detta inlägget? Läs här innan du bestämmer dig för att bli sur på mig eller bli ledsen. 

Ett inlägg om bröst.

Jag antar att en del som läser det här tänker hemska grejer om mig och mina bröst.
Så... låt mig provocera dig lite ytterligare.
- Ja, jag har stora bröst och jag älskar att påminna folk om det. Jag har E kupa and damn proud. 
- Jag visar gärna mina bröst. Nej inte brösten helt nakna utan går gärna med mycket urringning osv. Killar glor, tjejer bli avundsjuka och bittra, det är underbart. Fattar inte varför jag INTE får vara stolt med något på min kropp. Jag är stolt över mina bröst. Så fort jag faktiskt erkänner att jag är nöjd med något så är jag egocentrerad and so on men jag hatar ju i princip allt annat men NEJ det spelar ingen roll, är jag nöjd med EN sak så spelar det ingen roll. Det är aldrig okej att älska sig själv egentligen, fucking horor gå o dö med er seriöst. Ni äcklar mig. "älska dig själv!" ah men då måste det ju först vara okej att älska sig själv. Mina bröst är det ENDA jag är nöjd med.
- Om du hatar mig för jag har stora bröst och skyltar med det BU FUCKING HU. 
- Anar ni hur jävla mycket HAT jag får för mina stora bröst och för att jag visar mycket urringning? Och att jag trots det förbannad hatet jag får nästan dagligen så fortsätter jag o visa det jag är stolt med - DET är power DET är "you go girl" men ingen ger mig cred för det. 

Om vi ska vara lite mer... snälla och faktiskt helt ärliga då.
- Jag tycker bröst i alla storlekar är fina. 
- Jag tycker inte det är något som ska skylas. Ingenting som man är nöjd med ska skylas om det så är din mage, rumpa eller bröst. Om du är stolt med någonting så är det helt okej!
- Att ha stora bröst är mindre okej idag än för tio år sen, det kanske låter helt o-troligt men det är sant. Jag ser smala tjejer utan stora bröst med världens urringning eller liknande men det är ingen som säger någonting om att hon klär sig "slampigt" eller liknande men så fort en tjej med stora bröst gör samma sak så är det inte okej. Det är alltså bara tjejer med stora bröst som ska utsättas för trakasserier och inte de med små. Stora bröst är fortfarande sexobjekt och anses mer "anspel på sex" än små.
- Idag hyllas de små brösten. Det finns överallt; killar som erkänner "jag gillar små bröst" och killar/tjejer som erkänner "jag tycker små bröst är sexigast" och liknande. Det ska alltid vara det här... "alla duger" men det betyder egentligen något helt annat. Det är samma med det här med att stora tjejer faktiskt också är fina som hela jävla "big is beautiful" kampanjen och skit som jag HATAR mer än något annat. Inte nog med att man faktiskt omedvetet särbehandlar och utsätter det man egentligen försöker få fram som är "precis lika okej som motsatsen" men man trycker samtidigt ner motsatsen.Jag ser aldrig en "alla är vackra" kampanj där tjejer med både stora och små kroppar/både stora och små bröst hyllas samtidigt utan de vänder sig alltid mot EN grupp fast de anser att "alla är vackra." Bitch please.Jag blir helt sjukt glad när jag hör "jag gillar stora bröst" från killar/tjejer för då känns det typ... "JA! de kommer inte hata mig för jag inte har små" som många andra faktiskt gör.
- Jag vet massa smala tjejer som får hat för de är smala, precis som jag med stora bröst. Alla ser olika ut, hur man än ser ut, varför ska man bli hatad?! Media, du borde dö.
- Den med stora bröst ska skyla sig medan den med små nästan kan gå runt naken utan någon ens höjer ögonbrynet utan tänker mer "you go girl!" Alltså jag hatar sånt.
- Det är fan inte så jävla lätt o dölja mina bröst. Spelar ju ingen roll vad för jävla linne jag tar på mig - de syns ändå. Ska jag behöva gå runt med en jävla polotröja för att göra folk nöjda? 

Så slutsats: om jag vill visa mina stora bröst så låt mig. Om du vill visa dina stora bröst- gör det om du vill. Du ska vara stolt med vad du har oavsett små eller stora bröst. 

 -------------------------------------------------------------------------------

Känner du dig träffad av detta inlägget? Läs här innan du bestämmer dig för att bli sur på mig eller bli ledsen.

Spara pengar, snåla fan.

Okej så... jag har av personlig erfarenhet märkt att de som faktiskt inte har pengar är de som spenderar mest pengar, låter det vettigt? Nae men okej. En person som har 1000 kr i fickan spenderar mindre än den som har 10 kr i fickan - och då kan man ju undra ja men varför har den personen 1000 kr och den andre 10 kr? Okej det där lät också jävligt flummigt så vi gör det lite lättare. Det här går alltså ut till ungdomar, inte vuxna människor för jag kan inte ett piss om hur man lever som vuxen.

Du har dålig ekonomi, you say. Yes. Okej, men varför?
"jag måste betala hemma"
Eh. Ja? Det klart som fan att du måste. Det finns någonting som heter barnbidrag som du dessutom, ditt bortskämda fan, har fått ha hand om själv sen du fyllde 15 år. Barnbidraget är till för att dina föräldrar ska kunna försörja dig. Om dina föräldrar är skilda så betalar den som inte har vårdnaden så kallat "underhåll" som du kanske till och med, ditt bortskämda fan, har fått ta hand om själv sen du fyllde 18 år. Så du har egentligen inte betalat hemma alls på något vis och dina föräldrar blir självklart trötta på dig efter 25 år utan jobb. Du behöver dessutom inte betala lika mycket som du hade gjort om du bodde i egen lägenhet. Att bo hemma hos sina föräldrar efter man har fyllt 18 år är ingen självklarhet och du ska ha tur att dina föräldrar inte har kastat ut dig än, för det händer!
"jag har inte råd att köpa grejer till mig själv"

Alltså, jag förstår det här argumentet till tusen egentligen för man måste kunna leva lite också. För att man ska kunna ha ett liv idag så måste man kunna ha pengar till nöje och annat... men du kanske har massa saker liggandes hemma som du inte använder? Tradera! Kläm till med en extra 10-20 kr i frakten, det gör ALLA så kan du spara dom extra kronorna i en spargris. Vips så har du pengar till en märkeströja!
"jag är rökare"
Sluta. Buhu. Om du inte har råd att röka cigaretter så rök inte, det är faktiskt jävligt värt det till slut. Fattar du hur mycket pengar du lägger ner på cigaretter egentligen? Räkna ut själv, det är busenkelt. T.ex. jag. Jag är rökare. *matte med Jonna coming up* Jag röker ett paket på 3 dagar ungefär. Mina cigaretter kostar 43 kr. På en vecka kan vi säga att jag röker 3 paket. Så jag tar fram min mobil. Under "verktyg" finns det "kalkylator" och då räknar vi alltså: 3 x 4 = 12 paket i månaden. 12 x 43 = 516 kr varje månad. Och jag röker alltså LITE jämfört med många andra. På ett år röker jag för 18 576 kr. Är det inte helt jävla fittigt sjukt?! Räkna ut själv! Räkna även ut vad du skulle kunna tjäna på att minska din rökning med 1 paket i veckan. Det är inte så svårt faktiskt.

Okej så lite tips dårå.

• Var hjälpsam hemma. 

Om du är hjälpsam hemma så kommer dina föräldrar bli jätteglada och du kan till och med slippa betala lika mycket eller få en extrapeng för ditt arbete och dina föräldrar kan till och med vara så snälla och låta dig bo hemma gratis så länge du sköter hushållet. Tänk efter - vad gör du helst? Betalar hemma eller dammsuger? Ikväll ska jag till exempel få 100 kr för jag hjälpte mor min med hennes blogg :) jobbar man så får man pengar! Mhm!

• Ta ett studielån.

Alltså, okej. Jag tipsar dig om o låna pengar. Men ALLA tar studielån någon gång och du kanske verkligen behöver det. CSN må vara bitches men de är jävligt snälla med sina lån. För vissa är studielånet deras räddning och anledning till att kunna fortsätta studera och är det inte värt det i slutändan? Utan studielån kanske du inte kan ta den där utbildningen du egentligen vill ha som kommer ge dig ett jobb med bra betalt sen? Eller? Var inte så jävla kinkig för du har dåligt med pengar NU för det kommer du inte ha sen. Du behöver dessutom inte ta studielån hela terminen utan kanske bara varannan månad? Seriöst... I piss on yo face för detta gör mig sur. Btw - ta aldrig sms-lån eller andra lån för guds skull. Lita hellre på CSN än dina vänner för dina vänner kan bli riktiga bitches när du minst anar det.

• Köp inte extragrejer. 

Den där läkerol-asken eller de där billiga strumporna som var så fina, hur nödvändiga är dom egentligen?

Nu ska ju inte jag sitta här o leka fröken duktig. Jag är SÄMST på o spara pengar. Jag har ingen inkomst idag och tvingar mina föräldrar betala för mig och nej, jag mår verkligen inte bra utav det och idioten som kom på att pengar inte kan köpa lycka borde kastreras eller skjutas för pengar är ofta roten till lycka. Du mår så mycket bättre när du har en stabil ekonomi för att oroa sig över pengar är fruktansvärt!

Den största boven i mitt liv är coca cola. Jag spenderar helt SJUKT mycket pengar på coca cola och det vågar jag inte ens räkna ut men ca 20 kr per dag så kan du ju tänka dig vilken jävla summa det blir till slut... Ryser bara jag tänker på det... fyfan

Maakus spartips:

EDIT: Jag tror nog min pappa vill tillägga att det är han som betalar över 18 000 varje år på MIN rökning :$ men en bra sak är ju att jag får cancer och dör snabbare så han slipper betala till slut....

-------------------------------------------------------------------------------

Känner du dig träffad av detta inlägget? Läs här innan du bestämmer dig för att bli sur på mig eller bli ledsen.

Migränanfallet.

Varför får vi migrän? En enkel anledning; Gud hatar oss. Det finns ingen värre smärta än migrän och man blir helt handikappad. Är man sjuk på annat sätt så kan man tänka, kolla på film, lyssna på ljudbok, läsa en bok, lyssna på musik... men med migrän... du kan inte göra någonting. Du kan bara ligga. Om du flyttar på dig känns det värre. Om du gör för mycket ansiktsuttryck känns det värre. Om det är för ljust så känns det värre. Är det för varmt så känns det värre. Är det inte tyst så känns det värre. Så... vad ska man göra? Vänta på att det går över? Ja det finns tyvärr inte mycket mer man kan göra. Eller?

Här är mina tips som ibland fungerar för mig när jag har migrän:

• Massera tinningarna, ögonbrynen och pannan med händerna, mjukna upp musklerna. 
• Drick mycket vatten.
• Läkemedel? Treo och diklofenak är det absolut bästa enligt mig. 
• Undvik elektriska smygljud som en surrande dator, tv eller fläkt. 
• Kyla ner huvudet med en isklamp.
• Var inte hungrig. Ibland kommer migränen för man ätit dåligt så ät någonting.
• Ligg inte i ett sov med kolsvart mörker för du kommer behöva gå upp på toaletten och liknande så ligg hellre i ett rum med helt neutralt ljus med till exempel en väldigt svag diskret lampa någonstans utanför ditt synfält. När du då går upp så blir det inte en lika stor chock för ögonen och då kommer du inte få den där migränilningen eller explosionen som bara gör det värre. 

Gå in i mitt huvud!

Första "min vardag" inlägget!

Jag har tidigare inte haft någon helt ärlig vardagsblogg där jag kunnat skriva om mitt liv och min vardag utan att jag ska klämma in med något negativt. Och hur hemskt det än låter så är det sant - det finns mycket negativt i mitt liv och om inte i mitt liv i mitt mående och inuti mig själv. Jag har alltid tänkt att "no light without the darkness" liknande och ja.. jo det stämmer verkligen men man måste kunna se det på det ANDRA hållet också. Det här helt personligen men jag kan tänka mig att det finns folk som känner igen sig. Nu vänder vi på mitt livsmotto som är "det kan aldrig vara bra om det aldrig är dåligt"; Om det är dåligt hela tiden... så måste det ju vara bra någon gång? Hur ska du annars veta att något är dåligt? Plötsligt får det en helt ny annan mening! En helt vänd mening och man tänker "hmm... true true" och ja, så är det OCKSÅ! Hur ska du kunna må bra om det aldrig är dåligt men hur ska du kunna må dåligt om det aldrig är bra? Det är ju just de som gör att vi kan känna känslor som sorg eller lycka - för vi känner båda två någon gång. No darkness without the light, no light without the darkness.

En kär vän till mig kom med idén att jag skulle göra en "gladbok" att ha samtidigt som min dagbok där jag i princip bara skriver ner alla mina negativa tankar och när jag är ledsen - men det är ju det jag behöver få ur mig? Men jag behöver också bli påmind om att jag inte alltid är ledsen för det är jag faktiskt inte även om det känns så. Om än det bara är... 15 minuter om dagen ibland så är det alltid något och det är DE 15 minuterna jag måste fokusera på ibland, DE 15 minuterna jag måste försöka leva på. Det slog mig som en blixt att det här är PRECIS vad jag behöver. Jag gjorde en gång en gladbok till min bästa vän Malin när hon mådde dåligt, ett projekt som började redan 2008 som nu 2013 blev klart! Och nu tänkte jag då såhär... att precis som ingen får läsa min dagbok så får ingen läsa den här boken heller. För, tro det eller ej, men jag är mer privat av mig än vad folk tror. Så jag samlade ihop EN JÄVLA MASSA bilder på pandor, vargar, sjöjungfrur, John Bauer tavlor, kattdjur och en hel del utav de fina sakerna  folk har sagt till mig. För jag får så mycket beröm och så mycket pepp av de omkring mig egentligen men det är ibland så svårt att ta det till dig på direkten men jag vill ändå visa att JO jag bryr mig verkligen och JO jag uppskattar det VERKLIGEN! För det gör jag! Så mycket. Utan det fina sakerna i mitt liv så skulle jag ju inte finnas. Och som jag alltid har sagt innan, redan 2007 - det finns alltid någonting att leva för, någonting man tycker om såvida det är en familjemedlem/vän, ett husdjur eller McDonalds så är det alltid någonting! Tänk också jättegärna på det här - om du kan må dåligt så måste du ju också kunna må bra, hur ska du annars veta att du mår dåligt? Tänk verkligen på det.

Iallafall, vardagen var det jag. Dagen:
Igår hade jag en bra dag. Jag vaknade halv 7 på morgonen efter en lång sömn som jag gjorde idag också fast... inte sovit lika länge! x) Satt uppe och degade framför datorn och läste till och med igenom massa skolarbeten (jag valde alltså frivilligt att plugga!) och försökte göra ett men blev distraherad så fick avsluta. Men nu vet jag vad första filosofi 2 uppgiften handlar om :) Sen gick jag ut. Ja, jag gick ut. Jag med social ångest och så sociala svårigheter gick ut. Jag var i stan med mamma och vi gick till TGR, Apoteket (min medicin fanns inte den här gången heller) och Lagerhaus där vi köpte min gladbok, världens BÄSTA kap nämligen en av mina absoluta favoritfilmer Dorian Gray på dvd för 20 jävla spänn (!!!!!!!) och tavelramar och fick även choklad av mamma! Det kändes bra, verkligen bra. Jag mådde inte dåligt en enda gång, jag skämdes inte ens när mamma välte ner massa askar med sin väska så vi fick plocka upp. Hade jag haft en dålig dag hade något sånt fått mig o vilja dö på riktigt, uppmärksamhet är inte min grej vid såna tillfällen varken bra eller dålig. För det var ju ganska roligt? Haha! På kvällen lagade jag en riktig måltid och gjorde egna biffar "from scratch" med kokad potatis till. Bara det är så stort, att faktiskt gå upp och laga någonting. Men senare när jag skulle sova så började jag få kaos i huvudet och mådde dåligt men jag gick o la mig och kunde somna nästan direkt.

Til' next time; Fair winds!

En ny etikett!

Lägger till en ny etikett här på bloggen. Etiketter är alltså här i sidan slags kategorier för mina inlägg. Eftersom jag nu valde att blockera i princip allt mitt innehåll på facebook från familj och släkt (det här är alltså INTE personligt utan jag är bara... två olika människor, jag har två sidor och jag vill inte att de ser på mig på samma sätt som mina vänner ser mig) och ja, jag tror de förstår! Så. Jag har lagt till en ny etikett, jag hatar att det heter etiketter, men ändå. Den heter alltså "min vardag" vilket är helt enkelt där jag skriver om min vardag och mitt liv. Den etiketten passar inte till resten utav bloggen men ni förlåter väl mig? Ja. Bra.

Det här med mina piercingar...

Jag kan tänka mig att en del av er speciellt de omkring mig (familj) undrar "vad fan Jonna, piercingar? töja? really bitch? really?" Och ja... really. Jag har 3.2 mm i näsan, man har normalt 1.6 mm så jag har töjt den. Ska töja upp till 4 mm till slut. Jag har 24 mm i öronen, man brukar ha 1 mm. Så. Då vet ni vilka storlekar jag har och hur mycket jag faktiskt töjt. Ja jag tycker det är fint, jag tycker seriöst min piercing jag har i näsan och mina töjningar är så jävla fint så jag dör lite för de höjer mitt självförtroende gånger TUSEN alltså verkligen TUSEN. Det är MIN grej och det har det varit länge! Men okej... jag erkänner... ett tag... piercingmani, indeed. Jag hade för mycket piercingar. Visst jag tyckte det var skitsnyggt och tycker fortfarande att jag faktiskt passade i det men det är lite för mycket... lite väl mycket julgran utöver det... Men ändå! Piercingar är min grej och jag tycker det är skitsnyggt - MÅNGA andra tycker icke detta och det är okej.
Som mest hade jag 6 piercingar i ansiktet som ni ser på bilden bredvid här. <- det hållet.

Numera ser jag ut såhär -> andra hållet

 fylla ut text bredvid bilden  fylla ut text bredvid bilden  fylla ut text bredvid bilden  fylla ut text bredvid bilden  fylla ut text bredvid bilden  fylla ut text bredvid bilden  fylla ut text bredvid bilden  fylla ut text bredvid bilden  fylla ut text bredvid bilden  fylla ut text bredvid bilden  fylla ut text bredvid bilden  fylla ut text bredvid bilden  fylla ut text bredvid bilden  fylla ut text bredvid bilden  fylla ut text bredvid bilden  fylla ut text bredvid bilden

Och varför piercingar har höjt mitt självförtroende har många anledningar. 1 - jag har alltid hatat min näsa. När jag gjorde min septum märkte jag att herregud, min näsa ser MINDRE ut och det gör den också! 2. Jag har alltid tyckt att mina läppar har varit för små. Det är nu jag också har börjat måla dom större men när jag skaffade ringar i läppen såg mina läppar större ut och framhävdes mer.

Nej mina piercingar har aldrig varit ett hinder för mig i vardagen. Visst, innan man har vant sig är det jobbigt o äta speciellt under de första dagarna då det är svullnad men sen är det precis som om man inte har några. Det klart att man märker av dem men de är inget HINDER rent praktiskt.

Det man kan noja över är dock att man inte kan bli accepterad ordentligt... för vissa är så emot piercingar for no reason jag menar... jaha du tycker det är fult? Ska du isåfall döma mig i förväg och tro att på grund av att jag har något du tycker är fult så är jag en sämre människa än dig?! Ffs idiot kryp ut ur din bubbla. Det finns SÅ många idag som har piercingar, det är nästan... mer vanligt att ha en piercing än inga bland dagens ungdomar.

Well. Det finns enligt mig extremfall dock. Jag tycker inte att jag är ett extremfall. Jag har inte alls sådär... extremt... ja extremfall xD Det HÄR är enligt mig för mycket;

 

 Och det är såklart extremfall men för mycket piercingar kan alltså... vara fult och inte bara det utan ohygieniskt och ställer till stora problem i vardagen. DOCK finns det dem med upp till 10 piercingar i ansiktet som verkligen kan klara av det och fortfarande se bra ut, det hela handlar om hur man ser ut och proportionerna i ansiktet och var man har satt dem osv. Enligt mig ska piercingar vara SYMMETRISKT. Det är det som är det viktigaste, enligt mig. Då ser det inte ut som om man har lika mycket heller. T.ex. jag har alltid haft symmetriska piercingar vad jag än har haft. Det har alltid sett ut som en trekant i stort sett... Ja så kan jag nog beskriva det. 

That's well... it... xoxoxoxoxoxoxoxoxoxoxoxoxoxooxooxoxoxo (?) Piercingar är awesome! <3

AMEH URSÄKTA DÅ?

Okej jag vet att i mina nya bloggar brukar jag kopiera in gamla inlägg jag skrivit tidigare för dom är så jävla roliga/bra/smarta enligt mig och NU GÖR JAG DET IGEN, FÖRLÅT! :( Men okej jag kan skriva om och utveckla lite ytterligare på detta inlägget så det nästan blir som att läsa ETT NYTT inlägg fast det inte är det.. ehehe

Jag kan börja nu med att säga att jag VET att det finns en jävla massa folk där ute som inte tycker om mig för den JAG är - det finns alltså dem som inte tycker om min personlighet eller hur jag beter mig. Jag är helt okej med det, att jag i hemlighet ibland önskar att de typ dog är en helt annan sak. Man behöver inte älska varje människa/djur som går på jorden och man behöver inte vara vänner hela tiden, alla är olika och har olika smak och precis som det finns folk jag inte tycker om så finns det folk som inte tycker om mig. Jag har accepterat det här faktumet för längesen och det är ingenting som jag ligger o grubblar över på natten. "Varför tycker han/hon inte om mig... varför vill inte han/hon vara min BFF?" jo för jag vet att vissa människor tycker helt enkelt inte om mig.

Det som dock stör mig är att vad fan, okej man är vänner men ska man då behöva påpeka varandras dåliga sidor jämt? ALLA har dåliga sidor! Och man kan ju "tetas" och "reta" varann för små imperfektioner i vardagen men ibland blir det fan för mycket. Så jag råder alla att göra samma jävla lista som jag gör nu; en lista på en stor del av mina negativa egenskaper.

1. Jag kan ofta vara en olidlig besserwisser. When I'm right I'm right och vem gillar att bli ägd och få reda på att det man hållt fast vid är rätt är fel? Då kan jag bli jävligt tjurig och jag leker ofta fröken eller "mer mogen" än vad jag är. Jag har fått höra att jag jämt tror att jag vet allt och ja så kanske det är - jag tror ofta att jag är mer erfarenhet och lärd än vad jag är! Jag kan allt. Jag är fan bäst. Jag är en liten Hermione helt enkelt.

2. Jag tror att jag är hysteriskt rolig men det är jag inte. Ingen lägger lika dåliga skämt som jag och ingen skriver så korkade saker som jag och tror att jag precis sagt något hilarious. Jag tror att mina facebookuppdateringar ska göra mig känd för att jag är så otroligt rolig, med en sådan humor som folk älskar och framförallt så gillar jag att ofta försöka få uppmärksamhet från andra genom att vara "rolig" dvs töntig eftersom jag bara påminner om en 55-årig farsa med backslick som vill vara hipp.Samma med mina bloggar, jag blir nästan äcklad själv av dom. Men jag försöker iallafall inte "bli känd" (asså jag försöker inte bli känd men klart jag vill att folk ska läsa) genom att berätta vilka måltider jag ätit eller att jag varit o handlat en jävla väska som alla andra har.

3. Jag är en dålig förlorare och en mallig vinnare. Jag förnekar det inte iallafall som många andra i min närhet, haha. Jag hatar att förlora i spel och gör det ofta eftersom jag suger i allt som har med spel/sport o göra. När jag strik'ade 2-3 gånger på raken på B&B efter studenten kände jag mig så mallig så det var äckligt, kunde känna hur mitt flin bara retade alla som var i samma rum som mig, men jag kan inte hjälpa det! Det är så helt enkel, det är ju skitkul att vinna! Jag kan faktiskt inte förstå att det finns folk som INTE är malliga vinnare, är inte det en del av att vara människa? 

Det finns självklart andra saker folk ofta och gärna säger till mig, som att jag t.ex. är lat eller är snål och lat kan jag väl förstå om folk säger men jag förstår inte grejen med att gå upp ur sängen för ingen rimlig anledning. Det är fan asgött att kunna ligga kvar i sängen om man inte har någon anledning att gå upp.Att ligga i soffan, äta gott och glo på film är ju hur mysigt som helst, eller? Så okej jag är väl lat då!

Att folk kallar mig snål är något jag inte förstår mig på, allvarligt talat. Många vet också att min familj inte heller är snål, jag vet inte hur många gånger mina föräldrar bjudit mina vänner på mat osv. för att de är snälla och INTE snåla och jag lär mitt beteende ifrån dem. Om jag har pengar så bjuder jag och om jag inte bjuder så är det för att jag vet att jag aldrig kommer att bli bjuden tillbaka. Quid pro quo doctor. Jag bjuder gärna mina vänner på grejer och tycker det är grymt kul att köpa presenter osv. till andra, mer roligt till andra än till mig själv och bara för att jag inte tycker om när människor petar i min mat när jag ska äta den så gör det inte mig snål. Det är ett ständigt ämne i min bekantskapskrets som jag gärna skämtar om också - ta inte pommes från Jonna! Nä ta för fan inte mina pommes när jag sitter och äter för jag vill inte ha dina jävla smutsiga fingrar i min mat och jag blir GRYMT stressad när du sitter och tar av min mat när jag är hungrig. Jag förstår inte grejen med att ta av varandras mat, jag har aldrig förstått det och kommer aldrig att förstå det. Det handlar lite om djuriska instinkter och om revir, jag skulle gärna pissa omkring mina pommes om det skulle stoppa folk från att ta av dem. Om någon frågar mig "får jag några pommes" så har jag aldrig någonsin sagt nej utan tagit några pommes och lagt på den personens sida av bordet. SÅ DET SÅ.

Äckliga lärare.

Så. När jag inte kunde sova, eller egentligen så KUNDE jag ju sova men ville inte skrev jag ner en hel lista på saker jag ska skriva om i bloggen. Nu ligger min iPhone en bit bort och jag ska bara hämta den. Så. Listan var en hel del flummigare än vad jag trodde... oj. Iallafall. I en blandning mellan wannabes och mineralvatten hittar jag ett ämne jag vill skriva om!

Lärare. Inte vilka lärare som helst utan förskolelärare. Och jag menar speciellt de förskolelärare som hatar barn. Alltså? Vi har säkert alla träffat på den där tjuriga tanten eller stränga mannen som jobbar med barn som är på väg att växa upp men istället behandlar de som smuts, eller bara allmänt illa. NÄR HUR VAR vaknade de upp en morgon och bara "jag ska bli lärare :) men jag hatar barn" ?! Påminner om den där rektorn Agatha Trunchbull i den underbara filmen/boken "Matilda." Nu är hon iof en påhittad människa men det finns faktiskt liknande fall i verkliga livet! Vafalls jag blir helt galen!!! Varför ska man jobba med något man hatar? Och för att bli förskolelärare krävs ju en ordentlig högskoleutbildning och ja kanske inte det LÄTTASTE att bli för man kan ju bli städerska istället eller kanske hora eller något.

Jag själv har stött på såna här äckliga lärare. En lärare som jobbade på en skola jag en gång gick på (o.O) var HEMSK. Hon brukade tvinga barnen att städa undan efter andra barn och tryckte jämt och ständigt ner dom så det enda som fanns av deras självförtroende var ett litet korn där långt inne i skallen som sedan tog år av terapisessioner att hitta och bygga upp igen. Det värsta hon sa var till en kille som var stökig nämligen "du kommer aldrig bli någonting i framtiden om du håller på sådär" och vem FASEN säger så till ett barn?! Alltså. Va? Fittiga jävla lärare som förstör en hel barndom... jobba fan inte med barn om du nu ska vara elak eller ja du kanske är sadist men då tycker jag inte om dig. Som tur var så jobbade hon på en annan avdelning.

Slutsats: om du råkat stöta på en sån här lärare så kom ihåg att den läraren är en jävla idiot och borde  torteras. Nuff said.

EDIT:  Fick precis höra om en lärare som jobbade på vår skola på Frennarp som tvingade ett av barnen städa upp sin egen spya... -.- och okej jag skrattade så mycket att jag nästan pissade ner mig men fyfan va elakt.
-------------------------------------------------------------------------------

Känner du dig träffad av detta inlägget? Läs här innan du bestämmer dig för att bli sur på mig eller bli ledsen.

Otrohet i olika situationer.

En kompis skrev för ett tag sen att hennes pojkvän varit otrogen mot henne och vi satt båda och ba "vilket svin, fyfan vilket svin, han ska dö, han ska plågas och kastreras" och okej det är jävligt dumt att vara otrogen men jag förstår folk som är det beroende helt på situationen. Nu visade det sig att pojkvännen blivit kär i tjejen han var otrogen med och hon hade blivit kär i honom och han hade bara inte hittat rätt tillfälle att göra slut med min kompis för han hade tappat känslorna. Okej hennes pojkvän kunde ha skött det här mycket bättre än vad han gjorde men jag måste vara ärlig och säga att nej jag tycker inte att han är ett svin överhuvudtaget. Jag försöker alltid se saker från bådas perspektiv gällande otrohet och inte döma för snabbt. När jag då sa detta till min kompis blev hon fly förbannad och jag fick en hel tjejarmé efter mig men det är inget nytt...

Samma gäller när den som partnern varit otrogen med blir attackerad. Egentligen... det är väl inte hans eller hennes fel om den man har sex med har partner? För om jag hade haft sex med någon jag inte visste hade haft partner och sen fått skit för det och hans partner hade tyckt att det var mitt fel så hade jag blivit så jävla arg. Det är väl för fan inte mitt fel?! Det första man pratar om när man raggar är ju om man har någon respektive och säger någon nej så litar man ju på det, eller hur? Självklart hade jag velat styckmörda tjejen Crippe var otrogen med om han nu skulle vara otrogen med någon men jag skulle inte säga att det var hennes fel eller anklaga henne. Sen är jag delad gällande om hon nu hade vetat... För det är inte hennes ansvar att se till att han är trogen och sen beror det helt på om kärlekskänslor är inblandade eller ej. Om hon hade varit kär i min pojkvän en längre tid och han hade legat med henne hade jag förstått om hon inte sa nej. Folk borde bli mer fucking sympatiska... Trots att jag själv hatar och blir förbannad på småsaker så hatar jag samtidigt andra NÄSTAN likadana idioter och håller på med sånt här jävla trams. EDIT: Om Crippe varit otrogen mot mig med en tjej han hade känslor för men ändå valt att avsluta allt med för min skull för han känner att han älskar mig med... hade jag kunnat förlåta det? Ja. Det måste man kunna, man måste kunna se det från varandras sidor och om jag hade varit med om samma hade jag verkligen uppskattat förståelse och en annan chans. Folk är mer hatiska gällande förhållanden än allt annat, hata på roliga saker istället som folk som skriver "SNÖ!" när det snöar på facebook precis som om folk inte visste det redan...

Och sen tycker jag IOCHFÖRSIG att man som singel måste ha en viss spärr inom sig att man ligger inte med någon som har partner. Jag skulle aldrig kunna ligga med någon som har partner... Det är moraliskt fel enligt mig även om jag inte begår något "förhållandebrott."

Jag vet inte, vad tycker du? Om din partner hade varit otrogen mot dig med en tjej han är kär i samtidigt som han är kär i dig - hade du kunnat förlåta honom? Om inte förlåta så du fortfarande varit ihop med honom men förlåta honom och behålla honom som vän eller iallafall inte hata honom? Och om det nu är så att han var kär i henne och vill göra slut med dig för han hellre velat vara med henne - hur fel hade det varit? Och hade inte du om du hamnat i samma situation velat bli förstådd? I såna här situationer försöker jag alltid tänka att om JAG själv vore i samma situation hur hade jag velat bli bemött? Och ja väldans vad seriöst inlägg detta blev men ja denna bloggen ska inte bara handla om saker jag hatar för då hade jag väl döpt den till "sakerjaghatar."
-------------------------------------------------------------------------------

Känner du dig träffad av detta inlägget? Läs här innan du bestämmer dig för att bli sur på mig eller bli ledsen.

Faktiskt...

Okej... okej... jag förstår att ni som läser här måste tänka "fy fan vilken surfitta" och att det enda jag gör är och hatar och att jag är en jävligt hatisk person privat. Svaret är nej. Jag ska inte behöva försvara mig men gör det ändå för jag är så jävla mesig. 1. Jag gör självhjälp-videor på youtube där jag försöker hjälpa andra med bland annat självskadebeteende och depression. 2. Jag har inte jättemånga tittare men när någon skriver till mig i privat meddelande eller i kommentarerna där svarar jag ALLTID oavsett problemen de beskriver eller liknande. Jag VILL hjälpa folk. 3. Jag är så snäll och mesig att du skulle kunna försöka mörda mig och jag skulle förlåta dig ändå.

Så jag vill bara klargöra detta igen; den här bloggen är skriven i humoristiskt syfte och jag skriver inte om verkliga händelser utan bara saker jag plötsligt kom och tänka på eller såg i en serie/film men IBLAND kan det komma inlägg baserade på verkliga händelser. Om du som känner mig och är vän med mig känner dig kränkt eller utpekad av mina inlägg så kontakta mig om det så jag kan förklara för jag vill inte såra någon jag bryr mig om. Det hände redan av det andra inlägget jag la ut här och jag är glad att den vännen konfronterade mig så jag kunde förklara att det verkligen inte handlade om henne som gick igenom en liknande situation. 

EDIT; Och om det faktiskt är så att jag skriver om något du gör/har gjort och du vet det själv så kommer det inte förändra vad jag tycker om dig som person men det finns säkerligen saker jag gör som du inte tycker om. Men det får ju inte dig att hata MIG utan bara HANDLINGEN eller hur? Så jag pekar inte ut dig som person!


Det sticker som nålar i fingrarna för jag måste publicera det här och för att jag är så jävla mesig så jag inte ens kan hålla mig till ETT inlägg om det här xD MEN OKEJ, DET HÄR ÄR SISTA GÅNGEN JAG FÖRSVARAR MIG. Punkt.

Jag älskar jordgubbar.

Dör.

Ett inlägg om ingenting.

Måste fixa någon slags header till denna bloggen... en såndär fancy som alla andra har. Och så borde jag sluta svära, men jag tycker jag låter tuff då. Gör jag det? Jag tycker iallafall det :$ Lite mer badass över min gulligulligulliga stil som innebär rosa och vita kläder, ljusblont hår och söta accesoarer hihi fnizz. Jag är verkligen för söt... eller ja nu lät det ganska roligt och ego... och jag tycker det är lite roligt att med tanke på hur jag ser ut så är min musikstil HELT fucked. Jag ÄLSKAR Raubtier och Rammstein - de är mina absolut favoritband och jag har tillochmed sett Raubtier live en gång på James här i Halmstad och det var ett av de mest häftigaste och bästa kvällarna i mitt liv... dock bortsett från fjortis-snefyllan jag fick samma kväll efter att ha fått i mig för mycket av den billiga cidern och för många shottar jägermeister... Hur jag betedde mig när jag kom hem till Crippe får jag höra än idag och skäms lika mycket varje gång. Förutom de två banden lyssnar jag mycket på industrial/EBM/aggrotech och alla andra jävla genrer som spelar in där vilket är elektronisk musik ofta med mycket aggression eller liknande. Favoritbanden där är för tillfället Nachtmahr, Aesthetic Perfection och Mind.in.a.box. Sen gillar jag också metal, såklart, som alla andra, hoppas jag, och just nu är jag inne mycket på folkmetal eller melodisk metal. Och metal blandat med elektronisk och industrial är verkligen underbart. Lyssnar mycket på Eluveitie just nu och även In Flames som också är ett av mina absoluta favoritband. Oj nu har jag visst babblat på om sånt ingen egentligen är särskilt intresserad av eller ja iallafall inte jag.

Jag hatar såna typiska bloggar som skriver om sånt som är helt... ointressant. Jag HATAR såna bloggar som skriver om sin vardag på ett tråkigt sätt för man kan faktiskt skriva om sin vardag på ett intressant sätt som min syster Emma. Men sen finns det ju dom... äcklena... förlåt om du nu äger en sådan blogg... men.. ja... jag tycker inte om det. Jag hatar bilder på mat, te eller kaffe, en fot och solsken ochsåvidare... -.- blir galen.

Vad ville jag med detta inlägget? Skenet kan bedra? Jag vet ingenting hahahhahah förlåt.

Varför ska man bojkotta alla hjärtans dag?

Imorgon är det alltså alla hjärtans dag...
Den där dagen på året där alla singlar vill dö och folk i förhållande inte vill göra annat än o leva.

Typiska facebook uppdateringar;
- Man ska uppskatta varandra alla andra dagar på året också, varför ha en speciell dag för det?!
- Bara jag som inte tänker fira alla hjärtans dag? 
- Jag är ensam på alla hjärtans dag och jag är ledsen för det... 
- FUCK YOU ALLA HJÄRTANS DAG SINGEL FO LIIIIIIIIFE
- Vad är alla hjärtans dag?
- Ska fira alla hjärtans dag med älskling vi ska gå ut o äta bo på hotell och ha vilt sex fast vi låtsas vara sådär jättefina på facebook :3 (okej detta är ingen uppdatering men ville klämma in den xD)

Öh? Haha!  Nu jävlar läser vi lite på wikipedia, brb *läser* så. Ja det handlar om kärlek. Och? Man firar väl bara de högtider man vill fira, iallafall såna här högtider? Folk verkar ju ändå hata den här högtiden mer än o älska och när jag var singel så bojkottade jag fan inte alla hjärtans dag som alla andra som följer grupptrycket. KÄRLEK kan vara annat än just ett förhållande utan man kan väl visa sin uppskattning till en vän eller familjemedlem? Och vadå uppskatta varann alla andra dagar också - ja det klart men det är väl LÄTTARE för de lite mer inkompetenta inom känslor och hur man ska visa dom att bli tillrättavisad att IDAG ska jag visa känslor :) Det är inget fel på alla hjärtans dag - fira om ni vill men om ni inte vill fira gör inte det då. Jag gnäller mer än någon på facebook men jag HATAR de här gemensamma gnällen som jämt förekommer t.ex. när det snöar, när Sverige spelar fotboll o förlorar eller något, när det regnar, när det är jul, alla hjärtans dag, att det är varmt, SOLEN ÄR HÄR vi ska bada och så vidare...

Personligen så ska jag på alla hjärtans dag försöka påminna de omkring mig som jag faktiskt älskar att jag älskar dem och att jag tänker på dem och bryr mig om dem och allt annat sådär fint. Gör du det med - singel eller inte. Och om du spenderar alla hjärtans dag ensam så bjud dig själv på något fint, gör något fint för dig själv. För du borde uppskatta dig själv också, inte bara andra.

EDIT:  Och alla hjärtans dag går ju mycket ut på att man ska skicka kort till varandra om man är förälskad i någon, speciellt någon som man inte är tillsammans med? Så om du har en secret crush - skicka ett vykort!!! Eller ta tillfället i akt och berätta hur du känner eller ja det klassiska "be my valentine?" ;D
-------------------------------------------------------------------------------

Känner du dig träffad av detta inlägget? Läs här innan du bestämmer dig för att bli sur på mig eller bli ledsen.

That feeling when...

... NÅGON MAN PRATADE MED PLÖTSLIGT INTE VILL PRATA MER :@ Okej jag ska inte skriva ett helt inlägg om det här men det stör mig något fruktansvärt när folk ba... slutar skriva till mig. Vi skrev ett tag, jag trodde vi hade något speciellt och sen slutar de svara efter ett tag UTAN någon som helst anledning eller förklaring. VA! Vad har jag gjort för fel?! Fan hatar att vara utan svar, förmodligen den värsta känslan jag vet. Ah. Den värsta jävla känslan jag vet.

Väx upp för fan?

"Den och den och den och den personen måste verkligen växa upp" tänker jag och bläddrar igenom min iphone med ett stort Panda-skal i facebook-appen. "Fan vad omogen han är" tänker jag medan jag fortsätter bläddra, sittandes i min koja jag byggt i mitt rum med hjälp av stolar och ett stort rosa lakan med Disney-prinsessor på. Täcket jag sitter på är fluffigt och rosa med Hello Kitty mönster och mina trosor jag har på mig är vita med Betty Boop på. Fy FAN vilken hycklare tänker ni säkert nu? För det var precis det jag tänkte också när jag la mig ner med mobilen i handen samtidigt som jag kramade om min stora vita tiger jag fick av min pappa för fleeeera år sen som jag kallar "min bästa vän." Men sen slog det mig att hallå... det är skillnad på att vara barnslig och på att vara omogen. Det fick mig också att tänka på det där avsnittet i Big Bang Theory när Penny skäller ut Leonard för hon kom för sent till jobbet pga deras jävla tidsmaskin de ockuperade trappan med och kallar dem för patetiska och barnsliga och efter ungefär hela avsnittet klämmer Sheldon fram att hallå hennes shorts har Hello Kitty, det finns en samling Care Bears i hennes sovrum etc... Jag påstår inte att jag är vuxen eller mogen för då hade jag ljugit som fan, men jag är inte omogen på samma sätt som de jag klagade på.

Jag är snart 21 år gammal. När man är 21 år gammal kan man inte sitta hemma och ba "nae jag går om gymnasiet" eller "går till af och så får jag pengar men skiter fullständigt i resten" osv. Det fungerar inte. Och det är så stor skillnad på att vilja växa upp och faila än och inte vilja växa upp och därför hamnar på samma ruta om och om igen. Det är sånt jävla tjat om att man ska växa upp och ja man ska växa upp men tänk på HUR du växer upp. Vilka förändringar gör du i ditt liv som gör att du växer upp? Slänger dina gosedjur? Hjälper det verkligen dig växa upp? För det hjälper inte mig. Jag tänker ha mina gosedjur hela mitt liv om jag nu vill men jag tänker inte sitta arbetslös, utan utbildning och ett stökigt rum/stökig lägenhet i hela mitt liv. Jag försöker få det liv jag är menat att ha - ett vuxet liv men ändå fortsätta vara den där barnsliga jäveln jag känner att jag faktiskt är :) Det fanns en period i mitt liv då jag försökte mogna genom att byta ut allt i mitt rum till tuffare och mer vuxna saker och klä mig mer vuxet. Jag gör inte det misstaget igen och om det får folk att tro att jag är omogen eller inte växer upp så jaha, då får jag väl motbevisa dem! 

-------------------------------------------------------------------------------

Känner du dig träffad av detta inlägget? Läs här innan du bestämmer dig för att bli sur på mig eller bli ledsen.

En diss är för mycket begärt.

Tydligen är det för svårt idag för män och kvinnor att ge varandra ett ärlig svar gällande diverse kärleksförhållanden. "Gick vår dejt bra?" är det heller ingen som frågar, nej men hur kan man? Vem vågar vara så öppen och rak efter bara en dejt? Och om man nu faktiskt är det - får man ett ärligt svar tillbaka då?

Typiskt konversation mellan man och kvinna eller kvinna och kvinna eller man och man efter att man "kollat på film" tillsammans efter 3-5 dejter utan ligg och nu måste ställa sig frågan "går vi vidare tillsammans eller ensamma?" Person nr 1 vill gärna starta någonting seriöst medan person 2 inte vill det.
Person 1: Hej! Det var kul och träffa dig igår, jag skulle gärna vilja träffa dig igen... :$
Person 2: ah det var trevligt. javisst men tyvärr är jag lite upptagen ett tag framöver 
Person 1: Det är ingen fara, jag förstår, så kan det ju bli :/ 
Person 2: yes
(lägg märke till hur person 2 är ett sådant as som inte använder smilys eller stora bokstäver eller frågetecken and so on :@)
Person 1 en vecka senare: Hej fina du, hur mår du? 
Person 2 några timmar senare: det är väl bra, sj då sötnos
Person 1: Jo det är väl bra :) saknar dig.
Person 2: desamma!
Person 1: Har du kanske... tid o ses denna veckan?
Person 2: har fortfarande massor o göra men jag kan nog nästa vecka. 
Nu är det såhär att person 2 aldrig ville gå på en andra dejt med person 1 men är alldeles för chicken för att säga det ärligt, istället kör person 2 det som kallas "rinna ut i sanden metoden." Person 1 är inte dum, person 1 förstår att denne blir dissad, men hoppet finns ju kvar för person 2 har ju inte SAGT att person 2 inte vill träffa person 1, eller hur? Person 2 sa ju till och med att denne saknade person 1! Person 1 börjar tappa tålamodet och skriver till slut till person 2 och vill ha ett rakt svar.
Person 1: Jag känner att du inte är lika intresserad som jag. Gick det inte bra när vi sågs sist? Jag vet att du är upptagen men jag vill gärna ses igen och var bara ärlig mot mig nu, vill du verkligen träffa mig igen? Jag vill inte tjata men det har gått 10 år nu så vill gärna veta om jag ska gå vidare eller ej...
Person 2: nejnej förlåt min mamma har haft det lite ekonomiskt kämpigt så har funnits där för henne så det är inte alls menat så men så fort jag kan ses hör jag av mig kram
Person 1 känner lågan tändas till liv igen. Vilken bra människa person 2 är som hjälper sin mamma! Efter 3 veckor utan att person 1 eller 2 träffas igen så börjar person 1 förstå... på riktigt den här gången. Så person 1 skriver igen.
Person 1: Jag har förstått att du inte vill ses igen, du kunde iallafall varit ärlig med det. Tack o hej. 
Person 2 svarar inte. Person 2 har redan made his/her point. SE NU HUR MYCKET SMÄRTA OCH TID SOM GICK ÅT FÖR PERSON 2 INTE VÅGADE DISSA PERSON 1?

Herregud är detta så svårt? Jag själv har varit med om detta och jag vet många andra som varit med om det också. Omogna svin som inte förstår att det faktiskt finns en person 1 och det handlar säkerligen om att person 2 vill känna sig som en bättre människa, person 2 TROR att person 2 är en bra människa. Person 2 slapp ju det där "pratet" som man måste ha när man ska dissa någon. Det var säkert inte ens så att person 2 utnyttjade person 1 för sex utan helt enkelt tappade intresset och kände att "nae jag tycker inte om person 1 på det sättet" och så kan det ju vara ibland? Det är inget brott att inte vilja vara tillsammans med någon man inte tycker om, så varför är folk så rädda för att vara ärliga i detta? Så... alla ni som läser detta och har varit med om sådana här jordens avskum så tänk bara att de inte har stake nog, dude eller brud, de har helt enkelt inte stake nog. Och ni är bättre, så jävla mycket bättre. Och om ni nu är som person 2... snälla, för guds skull, var ärlig. Vill ni hindra lidande så var ärliga i denna situationen! Ja, snälla?

-------------------------------------------------------------------------------

Känner du dig träffad av detta inlägget? Läs här innan du bestämmer dig för att bli sur på mig eller bli ledsen.

Första inlägget.

Tydligen var jag tvungen och göra ett första inlägg för att kunna redigera mallen... Inte för jag riktigt har något att skriva än men det kommer väl?

I den här bloggen får ni reda på vilken stor bitterfitta jag är, hur rolig jag är, hur smart jag är men framför allt hur o-duktig jag är. En helt ärlig blogg dvs. För att göra detta ännu roligare så klämmer vi in lite fiktion i vardagen som annars är så himmelskt tråkig. Men förutom lögner så finns det också en hel del sanning, nästan så mycket sanning så det är plågsamt, men det klarar vi väl av? Ja annars är det väl bara att sluta läsa. Men om du slutar läsa redan nu får du ju aldrig veta om jag faktiskt väljer att fortsätta med den här bloggen eller inte. Att starta bloggar, skriva 10 inlägg och sen ge upp är ju "my thing" och nu gör jag ett ytterligare försök. Nu undrar ni ju säkert "vad fan ska den här bloggen handla om egentligen?!" för jag har ju gett en ganska flummig förklaring. Vänta och se... always leave them wanting more...

För att ingen ska bli sårad eller kränkt, för vi är ju alla så kränkta idag, så byter jag ut namn och datum på vissa händelser jag ska beskriva. Sen vet ni ju inte om det faktiskt har hänt eller vad som har hänt eller om det bara är en metaforisk förklaring på känslor eller situationer alldeles för trista för att faktiskt förklara helt ärligt. Yes. Det här låter som ett bra första inlägg.

Ni som tycker om mig kommer ju fortsätta läsa. Ni som inte tycker om mig kommer också att läsa bara för att ni ska få lite mer anledningar till att tycka illa om mig. Hur som helst så är det bra att ni läser och gärna kommenterar, håll mig igång liksom!

Iallafall.
(är det nu jag ska skriva chacha hejdå bloggen xoxoxo?)