Jag har tidigare inte haft någon helt ärlig vardagsblogg där jag kunnat skriva om mitt liv och min vardag utan att jag ska klämma in med något negativt. Och hur hemskt det än låter så är det sant - det finns mycket negativt i mitt liv och om inte i mitt liv i mitt mående och inuti mig själv. Jag har alltid tänkt att "no light without the darkness" liknande och ja.. jo det stämmer verkligen men man måste kunna se det på det ANDRA hållet också. Det här helt personligen men jag kan tänka mig att det finns folk som känner igen sig. Nu vänder vi på mitt livsmotto som är "det kan aldrig vara bra om det aldrig är dåligt"; Om det är dåligt hela tiden... så måste det ju vara bra någon gång? Hur ska du annars veta att något är dåligt? Plötsligt får det en helt ny annan mening! En helt vänd mening och man tänker "hmm... true true" och ja, så är det OCKSÅ! Hur ska du kunna må bra om det aldrig är dåligt men hur ska du kunna må dåligt om det aldrig är bra? Det är ju just de som gör att vi kan känna känslor som sorg eller lycka - för vi känner båda två någon gång. No darkness without the light, no light without the darkness.
En kär vän till mig kom med idén att jag skulle göra en "gladbok" att ha samtidigt som min dagbok där jag i princip bara skriver ner alla mina negativa tankar och när jag är ledsen - men det är ju det jag behöver få ur mig? Men jag behöver också bli påmind om att jag inte alltid är ledsen för det är jag faktiskt inte även om det känns så. Om än det bara är... 15 minuter om dagen ibland så är det alltid något och det är DE 15 minuterna jag måste fokusera på ibland, DE 15 minuterna jag måste försöka leva på. Det slog mig som en blixt att det här är PRECIS vad jag behöver. Jag gjorde en gång en gladbok till min bästa vän Malin när hon mådde dåligt, ett projekt som började redan 2008 som nu 2013 blev klart! Och nu tänkte jag då såhär... att precis som ingen får läsa min dagbok så får ingen läsa den här boken heller. För, tro det eller ej, men jag är mer privat av mig än vad folk tror. Så jag samlade ihop EN JÄVLA MASSA bilder på pandor, vargar, sjöjungfrur, John Bauer tavlor, kattdjur och en hel del utav de fina sakerna folk har sagt till mig. För jag får så mycket beröm och så mycket pepp av de omkring mig egentligen men det är ibland så svårt att ta det till dig på direkten men jag vill ändå visa att JO jag bryr mig verkligen och JO jag uppskattar det VERKLIGEN! För det gör jag! Så mycket. Utan det fina sakerna i mitt liv så skulle jag ju inte finnas. Och som jag alltid har sagt innan, redan 2007 - det finns alltid någonting att leva för, någonting man tycker om såvida det är en familjemedlem/vän, ett husdjur eller McDonalds så är det alltid någonting! Tänk också jättegärna på det här - om du kan må dåligt så måste du ju också kunna må bra, hur ska du annars veta att du mår dåligt? Tänk verkligen på det.
Iallafall, vardagen var det jag. Dagen:
Igår hade jag en bra dag. Jag vaknade halv 7 på morgonen efter en lång sömn som jag gjorde idag också fast... inte sovit lika länge! x) Satt uppe och degade framför datorn och läste till och med igenom massa skolarbeten (jag valde alltså frivilligt att plugga!) och försökte göra ett men blev distraherad så fick avsluta. Men nu vet jag vad första filosofi 2 uppgiften handlar om :) Sen gick jag ut. Ja, jag gick ut. Jag med social ångest och så sociala svårigheter gick ut. Jag var i stan med mamma och vi gick till TGR, Apoteket (min medicin fanns inte den här gången heller) och Lagerhaus där vi köpte min gladbok, världens BÄSTA kap nämligen en av mina absoluta favoritfilmer Dorian Gray på dvd för 20 jävla spänn (!!!!!!!) och tavelramar och fick även choklad av mamma! Det kändes bra, verkligen bra. Jag mådde inte dåligt en enda gång, jag skämdes inte ens när mamma välte ner massa askar med sin väska så vi fick plocka upp. Hade jag haft en dålig dag hade något sånt fått mig o vilja dö på riktigt, uppmärksamhet är inte min grej vid såna tillfällen varken bra eller dålig. För det var ju ganska roligt? Haha! På kvällen lagade jag en riktig måltid och gjorde egna biffar "from scratch" med kokad potatis till. Bara det är så stort, att faktiskt gå upp och laga någonting. Men senare när jag skulle sova så började jag få kaos i huvudet och mådde dåligt men jag gick o la mig och kunde somna nästan direkt.
Til' next time; Fair winds!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar