Jag kan inte sova utan Daniel.
Jag känner ingen motivation utan Daniel.
Jag känner mig faktiskt rätt värdelös utan Daniel.
Jag lägger ut hur mycket bilder jag vill på oss, upprepar bilderna också hur mycket jag vill.
Jag skriver hur mycket gulligt skit som helst om oss på sociala medier.
Jag älskar Daniel.
Jag tillhör Daniel.
Jag kan inte sluta tänka på Daniel.
Jag... vill... inte... bo... i en annan stad.... längre...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar