Drink with responsibility.

Det här med viktnedgång... eller att bli hälsosam i ren allmänhet är en jävla plåga, inte undra på att så många människor blir tjocka... Grejen är dessutom att det inte är svårt egentligen att INTE BLI FET men när man väl BLIVIT FET är det så otroligt svårt att bli "smal" eller "normal" igen. Fast alltså, okej, jag kanske ska ta det hela från början innan jag skriver ett helt skumt inlägg som ingen riktigt förstår förutom jag själv.

(Jag har varit överviktig så länge som jag kan komma ihåg, men problemen började 2008-2009 när jag blev drogfri och började tröstäta/BED etc)
Bestämde mig för inte så längesen att det tamejfan får vara nog nu. Jag lever ganska ohälsosamt och jag mår inte bra utav det, både psykiskt och fysiskt. När jag sedan märkte att fan jag har nästan gått upp alla kilon jag gick ner förr-förra sommaren så kändes det ganska pissigt, inte bara ganska utan så jävla pissigt dessutom - för mitt självförtroende var i toppen under den tiden och förstående if I may say so för jag var snygg då, faktiskt. Så jag bestämde mig efter nyår någon gång att försöka gå ner i vikt igen och det gick sådär... jag var kanske inte riktigt lika peppad som jag trodde och kände inte riktigt motivationen. För att jag ska kunna göra någonting "storslaget" så måste jag få en slags knäpp, ett uppvaknande. Jag började mäta i centimeter istället för kilon efter ett tag och det gick ganska sakta, men åt rätt håll. Från 5 mars till 17 maj hade jag gått ner totalt 16 centimeter runt magen, till exempel. Det gick trots det alldeles för sakta för mig på något sätt och i takt med alla jävla personliga problem gick jag upp igen och blev ännu mer ohälsosam. Jag orkade inte laga mat så jag åt skräpmat hela tiden, eller inte alls, vilket gjorde min kropp till kaos, passande ihop med mitt psyke. Så... För lite mer än en vecka sedan så laddade jag ner appen shape-up som räknar kalorier, hur smidig som helst och jag har sedan dess faktiskt haft ett helt okej hälsosamt liv. Jag slutade också dricka coca cola då.
Jag har druckit ungefär 2 liter coca cola per dag, mer eller mindre, i flera år. Jag skulle vilja säga att det började 2006 ungefär... det var väl då det blev ett dagligt intag. Jag har sen dess mått jävligt dåligt, det går inte att beskriva med ord hur dåligt jag mår och jag VET att det är på grund utav den där JÄVLA coca colan. Jag får inte längre det där dagliga sockerintaget som jag är så van vid och det har gett min kropp en sån total chock så jag vet inte vad jag ska göra. Jag har tillochmed försökt med att dricka 50 cl varje dag eller en burk bara för att trappa ner men det fungerar inte heller.
Jag känner;
- extrem yrsel
- huvudvärk som liknar migrän
- ångest
- skakningar
- överdriven trötthet
- sömnsvårigheter
- koncentrationssvårigheter
- "sega" tankar och svårigheter att formulera mig
- svettningar
Alltså... alla dessa symptom är ju inte BARA på grund av kroppens chock utan även min psykiska ohälsa. Det är som om mina psykiska problem dubblas gånger tusen tillsammans med massa nya problem som nu är mer fysiska. Men... resultat kommer ju och jag vet att det är värt det i slutändan, men det är ändå så otroligt svårt.
- 4 kg redan, och det känns så jävla gött!

Så... seriöst, var rädda om er själva gällande läsken. Den påverkar mer än vad man tror och detta känns nästan värre än när jag försökte bli drogfri från "riktiga" droger och inte bara SOCKER. Abstinensen är fruktansvärd.